Maskrosens livscykel och det slutna kretsloppet

 Idag har vi fortsatt att arbeta med blommans delar och växtens livscykel inriktat framför allt på maskrosens livscykel. Vi startade med en genomgång av blommans olika delar och hur en livscykel fungerar och kan se ut.

Dagens huvudaktivitet och samarbetsövning handlade om att klippa ut 4 olika bilder ur maskrosens livscykel för att därefter prata sig samman och diskutera i vilken ordning bilderna kommer. Gruppen skulle samarbeta och se till att alla var delaktiga i uppgiften. Ett stort engagemang och fokus infann sig i båda grupperna.

Det var spännande att lyssna på diskussionerna som fördes i grupperna om varför de tyckte att bilderna skulle vara i en viss ordning. Speciellt intressant i var det i de grupper där inte alla var överens och det krävdes en argumentation för sitt val.

När grupperna var överens om hur bilderna skulle ligga, så fick grupperna gå på "sightseeing" och titta på de andra gruppernas förslag. Grupperna gick strukturerat från bord till bord för att se hur de andra grupperna lagt sina bilder och se om man eventuellt ville ändra sin egen ordning efteråt.

När grupperna kom tillbaka till sin plats fanns det möjlighet att tänka om och ändra på bildernas ordning. Några valde att göra det, men de flesta stod fast vid sitt ursprungliga förslag. Så här kunde det se ut:

Jämförde därefter vi med riktiga maskrosor!

Avslutningsvis gjorde vi ett slutet kretslopp, där vi först lade i jord och lecakulor och därefter stoppade ner maskrosfrön och planterade några gröna växter. Slutligen vattnades jorden och växterna och loket sattes på. Nu ska det slutna kretsloppet klara sig helt själv utan att vi behöver hjälpa till! Det ska bli spännande att följa. :-)

Uppdelning av talet 100

Vi har fortsatt på en tidigare lektion i veckan som handlade om talet 100 och om 100-kompisar. Utgångspunkten var att titta på vad som låg i mitten mellan 0 och 100 och hur man kunde veta det. Många förslag kom fram som t.ex:

50 för att 50+50 är 100

50 för att det är hälften av 100

50 för att det är mitten

50, för att om man viker en en tallinje (0-100) på mitten, så hamnar 50 i mitten.

50, för att om jag står på 50 och tittar mot 0, så är det 50 "steg" dit och om jag tittar mot 100, så är det också 50 "steg" dit. Alltså lika långt på båda håll.

När vi väl kommit fram till vad som fanns i mitten och hur vi kommit fram till det, började eleverna med att skriva 50+50 i sin mattebok. Därefter förflyttade vi oss ett steg närmare 0:an och hamnade på 49. Hur långt hade vi nu om vi tittade mot 100. Jo, vi hade ju de 50 stegen som vi haft tidigare och ännu ett till, alltså 51. Eleverna skrev 49+51. Därefter fortsatte eleverna med ett steg i taget, tills de kom till talet 0.

Förutom detta, skulle även matteuppgifterna skrivas med en siffra i varje ruta och under varandra. Återigen blev jag djupt imponerad av hur de klarade uppgiften och så fint det blev!

Summan är...

 En annan uppskattad startövning är Summan är! Övningen går ut på att jag väljer ut tre kort ur en kortlek och räknar samman summan. Eleverna ser inte vilka kort som valts utan var endast reda på vad summan är. Varje hemgrupp med fyra elever ska därefter komma fram till förslag som det skulle kunna vara. Denna gång fick eleverna reda på att summan var 14!

Genast satte eleverna igång och skrev upp alla förslag som de kom på under en viss tid.

Alla i gruppen skulle vara delaktiga och alla skulle vara förberedda på att lämna gruppens svar, då den personen slumpades fram. På detta sätt ser gruppen till att alla är redo på att svara.

Alla grupper fick därefter lämna ett svar och gärna något som ingen annan grupp redan sagt. Den här gången kom alla dessa olika förslag som alla hade summan 14.

Vad är 100?

Återigen startades matematiklektionen med dagens tal. Denna gång var talet 100. Under 5 minuter skrev alla elever ner i sin bok allt de kom på som hörde ihop med 100. Som lärare blev jag djupt imponerad och stolt! Så mycket våra små ettor kan! Titta gärna igenom bilderna och se vad de visar. 

När de skrivit enskilt fick de dela med sig av sin kunskap till lärkompisen och då var det fritt fram att ta del av den nya informationen och kunskapen genom att skriva ner nya förslag i sin egen bok. Vi lär oss genom att lära tillsammans. Det är genom dialogen med andra som vi får ny kunskap och förståelse. Kunskapen fördjupas även för de elever som förklarar för sin lärkompis. Att kunna berätta och förklara hur man tänker möjliggör en djupare kunskap och insikt. Detta tränar vi därför mycket på!

Växtens livscykel och blommans delar

 När vi har biologi så är vår vän Räven alltid med! Vi har börjat att arbeta med växters livscykel och blommans delar och det har lett till att vi planterat egna frön. Vad som händer med fröet och hur det utvecklas har vi pratat om och sett film om. Tänk att det lilla fröet har allt inuti sig som det behöver för att utvecklas till en växt att och klarar sig på den "matsäcken" tills den bildat rötter och de första bladen. Först då kan växten bilda sin egen "mat" genom fotosyntesen och fortsätta växa och bilda nya frön.

Vi har tränat på blommans olika delar och även på delarna inuti blomman som ståndare, pistill, pollen och nektar. De livsviktiga insekterna har vi också pratat om som hjälper till med pollineringen.

Vi följde bönans utveckling  och livscykel från böna till skapandet av ny böna.

Nu hoppas vi att vi kommer att få fina blommor i våra egengjorda krukor!

Dagens tal

Varje matematiklektion börjar med en startövning för att vi ska komma igång. Denna övning öppnar oftast upp för att passa alla elevers nivåer och för att kunna utmana. Dagens tal är en ofta förekommen övning och vid detta tillfället var talet 5. Under 5 minuter fick var och en enskilt skriva ner allt de kom på som kunde höra ihop med talet 5. Att tänka utanför ramen uppmuntras och det kommer alltid förslag som jag aldrig hade kommit på! Efter de fem minuterna fick eleverna dela med sig till varandra i sina lärpar och därefter fick de som ville dela med sig av ett av sina förslag som vi därefter samlade på tavlan. Eftersom vi är två grupper, så blev det två "insamlingar". Det här är en del av allt årskurs 1-eleverna kan om talet 5! 

Magnetism

 Inför Vetenskapsveckan arbetade vi med magnetism. Eleverna arbetade i sina lärpar och valde ut 10 saker som de ville testa om de var magnetiska. Dessa 10 saker skrev de ner på papper och därefter gjordes en hypotes om vad de trodde. Efter det fick eleverna äntligen testa om sakerna de valt var magnetiska eller ej.

Fladdermusen Tunda är som alltid med oss när vi har fysik! Hon var inte magnetisk.

Stolsbenen var däremot.

Hur gick det? Stämde hypotesen?