Tema Trafik

De två första veckorna av terminen har vi haft Tema Trafik. Vi startade med att gå igenom Lärandematrisen så att eleverna visste vad vi skulle arbeta med och vad vi skulle lära oss. Den första veckan var vi ute på en trafikpromenad för att upptäcka olika trafikskyltar och ställen där vi behöver se upp i trafiken. Vi tränade bland annat på att gå över vägar med övergångsställen, där vi behövde titta vänster-höger-vänster, men även övergångsställen med trafikljus, där vi fick vänta på grön gubbe.

Eleverna tränade trafikmärken, genom att måla trafikmärken och skriva vad de betydde i sin trafikbok. De designade cykelhjälmar, tränade cykelsäkerhet och tittade på olika trafikfilmer.

Idag var det dags att se vad eleverna lärt sig i temat genom att gå igenom lärandematrisen.

Lektionen startades med att vi gick igenom lärandematrisen igen, så att vi blev påminda. För att träna och hjälpa varandra, så började vi med att titta på fotografier från trafikpromenaden, där eleverna i hemgrupper fick berätta för varandra vilka saker som de kunde se på bilderna som hörde ihop med trafik. De pratade om vad skyltarna visade och vad som skulle kunna hända i bilderna om man inte ser upp i trafiken.

När alla elever i hemgrupper berättat om en bild, så fick grupperna rotera runt till de andra borden för att snabbt titta vad de fått för trafikfotografier och även prata en kort stund om dem.

När hemgruppen kom tillbaka till sitt eget bord igen, så var det dags att visa sina enskilda kunskaper och fylla i sin lärandematris. Detta gjordes genom att eleverna i sina lärpar fick välja trafikbilder och berätta om dem för varandra. När eleverna visat vad de kunde, så målades matrisen i.

Cykelns delar

Under två veckors tid har vi arbetat med tema trafik och har bland annat pratat om trafiksäkerhet och hur man kan cykla säkert i trafiken. Vi har designat cykelhjälmar, sett på filmer om hur man kan vara Gatsmart (serie från urplay) och även gått igenom cykelns delar.

Eleverna fick vars en stencil där de skulle sätta ut cykelns delar. På cykeln saknades vissa viktiga saker som man behöver för att vara säker i trafiken. Dessa saknade detaljer fick eleverna rita in på cykelns. Namnen på cykelns delar skrevs upp på tavlan och eleverna fick välja mellan att skriva med stora (versaler) eller små (gemener) bokstäver.

Visst blev de fina!

Fler och färre

Vi har tränat på begreppen fler och färre denna veckan genom att göra olika övningar. Vi har även tränat på att snabbt kunna uppfatta talen 1-5. Flera gånger denna vecka har vi haft "snabbtitt", som vi kallar det. Jag visar snabbt upp ett antal fingrar och tar snabbt bort dem igen. Eleverna ska hinna se antalet utan att hinna räkna. Eleverna klarar det mycket bra!

Vi utvecklade övningen genom att jag visade ett antal fingrar och eleverna skulle visa en fler fingrar än jag och därefter en färre finger än jag. Eleverna kom snabbt in i att visa upp fingrarna och de kom snabbt på att de kunde göra det på olika sätt.

Visa en fler än 4. Då visas hela handen.

Eller tre fingrar på ena handen och två på den andra.

Eller en finger på den ena handen och fyra på den andra.

Eller två fingrar på den ena handen och tre fingrar på den andra.

Kreativa elever!

Hur många godisbitar har de?

Vi har i veckan tränat på begreppen fler och färre. Vi repeterade begreppet fler genom att göra en mattesaga tillsammans.

Eleverna hittade på en saga som handlade om två barn. Eleverna fick bestämma vad barnen hette, hur gamla de var och hur de kände varandra. Uppgiften var att bestämma hur många godisbitar Gustav och August hade. Det enda som de visste var att Gustav hade två fler godisbitar än August.

Eleverna arbetade två och två i sina lärpar och fick själva bestämma om de skulle skriva med siffror, rita eller visa det på annat sätt. Här ovan var det ett lärpar som muntligt berättade att Gustav hade 402 godisbitar och August 400 godisbitar. Det är inte alltid lätt att veta hur man skriver så att det blir rätt, men elevernas kunskaper kom fram i det muntliga.

I den här typen av matematikuppgifter finns det utrymme att visa sin matematiska förståelse på olika nivåer.

I slutet av passet samlade vi ihop vad alla lärpar kommit fram till och det blev intressanta diskussioner. Så mycket eleverna kan!

"Jag kan se talen 1-5" Samarbetande stationsarbete

Den här veckan tränar vi på att snabbt uppfatta och se talen 1-5 utan att räkna. Eftersom eleverna sedan förskoleklass är inskolade i att arbeta vid olika stationer och det fungerade så bra, så fortsätter vi med det nu i årskurs 1 också. Den här veckan arbetade eleverna vid fyra olika stationer.

Elevernas sociala färdighetsmål var att lyssna på varandra och att turas om. Kunskapsmålet var att kunna se talen 1-5.

Vid en av stationerna turades alla i hemgruppen åt. En elev började med att slå den stora tärningen som t.ex visade talet 2. Eleven fortsatte med att slå många små tärningar som visade talen 1-5 på olika sätt. När eleven slagit alla små tärningar, så vände en annan elev tim-glaset som varade i 30 sekunder. Under de 30 sekunderna skulle eleven som slagit tärningarna samla alla tärningar som visade talet 2. När timglaset runnit ner var tiden slut. Därefter diskuterade eleverna tillsammans om alla 2:or var funna och hur de kunde se ut.

Talet kunde visas med siffra, som tärningsprickar, antal kuber eller antal streck.

Vid en annan station arbetade eleverna i sina lärpar, två och två och gav varandra instruktioner. Instruktionerna skulle innehålla ordningstal och kardinaltal och kunde låta så här "Du ska lägga en blå kub på fjärde våningen på talet 4." Lärkompisen följde instruktionerna och satte kuben på rätt ställe. Därefter turades de om. 

Snabbtitt, kallar vi nästa övning, som vi gjorde ganska ofta i förskoleklass. En elev visar snabbt ett kort med tärningsprickar och tar sedan ner det direkt. Det gäller för lärkompisen att snabbt uppfatta vilka tal som visades. När högen av kort är slut, byter de roller.

En annan uppgift som vi tränade i förskoleklass var att hålla ett visst antal kuber bakom ryggen. Denna vecka var det 5 kuber. När de hålls bakom ryggen, så ska eleven bryta dem så att de delas i två delar. En av delarna visas fram för kompisen. Kompisen säger hur många som visas, men ska även lista ut hur många som finns bakom ryggen. När antalet är begränsat till 5, så ska det gå snabbt att svara. Kuberna bakom ryggen tags fram för att säkerställa hur många som fanns där.

Här visas en kub. Hur många finns bakom ryggen?

En kub visades och fyra fanns bakom ryggen.

Vid den fjärde stationen tränades sannolikhet med en sexsidig tärning, innehållande siffrorna 1-5. Alltså fanns det en siffra som förekom två gånger. Eleverna gissade vad tärningen skulle visa och därefter slogs tärningen. Resultatet skrevs ned på en stencil.

Här nedan var det en elev som uppmärksammade att tärningen flera gånger visade siffran 3 och därefter valde att gissa på talet 3 resterande gånger!

Det är så härligt att gå runt och lyssna och observera eleverna när de samarbetar med uppgifterna och pratar och diskuterar matematik tillsammans. 

Den hemliga lådan

Idag startade vi upp vårt bokstavsarbete med årskurs 1 och jag presenterade den hemliga lådan för första gången. Varje vecka kommer lådan att vara fylld med lite av varje som är kopplat till veckans bokstav. Eleverna tyckte att det var mycket spännande och sa vid lektionens slut att de längtade till nästa vecka när de får undersöka den hemliga lådan igen. Kan ni gissa veckans bokstav?

 

Första matematiklektionen!

 Första matematiklektionen i årskurs 1 gick inte som den skulle, eller? ;-) 

Precis som i förskoleklass så arbetar vi både med sociala mål/samarbetsförmågor och kunskapsmål. De sociala målen tydliggör vi oftast med ett T-kort, så att eleverna ska lära sig hur man gör. Det är eleverna som tillsammans bestämmer hur det sociala målet ser ut och låter. Den här lektionen handlade förmågan om att lyssna på varandra. Den här lektionen repeterade vi T-kortet som eleverna gjorde i förskoleklass.

Hanna hade med sig en låda full med olika saker som hon samlat på och eleverna satt i samlingen på golvet. Det fanns en massa olika saker.

Precis när hon skulle sätta sig tillsammans med eleverna så snubblade hon och alla saker flög ut över golvet till elevernas förfäran! 

Eleverna fick titta på sakerna en stund för att därefter få i uppgift att samla ihop saker som de tyckte hörde ihop med varandra. Några elever fick därefter slumpvist berätta för hela gruppen hur de tyckte att deras saker hörde ihop.

Det sociala målet var att lyssna på varandra och så här kan man höra och se att man lyssnar på varandra.

Eleverna fick ta med sig sina saker till sin hemgrupp och där fick var och en i gruppen berätta för varandra, så att alla fick möjlighet att berätta och visa hur deras saker hörde ihop med varandra. En elev i taget berättade och de andra hade i uppgift att lyssna.

Här syns även elevernas matematikbok på bild. Den är alldeles tom och väntar på att fyllas på under året. Tillsammans med Elin och Clara har de fått dekorera och göra boken fin.

Filurerna var med på våra matematiklektioner redan i förskoleklass och de är förstås med oss i ettan också. De var väldigt nyfikna på vad eleverna samlat och hur de hade tänkt. Filurerna hade en massa kluriga frågor till eleverna som t.ex kan ni hålla upp alla era saker som är gröna, tunga, fina etc Eleverna skulle också förklara vad orden kunde betyda.

Därefter ville filurerna att eleverna skulle lägga sina saker framför, bakom, bredvid, på och under en kastanj.

Första uppgiften i matteboken blev att rita eller skriva hur elevens samlade saker hörde ihop med varandra.

Vi avslutade lektionen med att följa upp och utvärdera målen.